Senaste inläggen

Av Anette Åkesson - Söndag 3 juni 22:13

Solen värmer och hettar. Faktiskt skönare inne. Och eftersom acn är igång så blir det svalt och skönt inne. Klagar inte på värmen men det går inte att göra något ansträngande. Har blivit lite läst istället, trots den lilla ärt hjärna jag har. Tror den krympt lite till i värmen. Trots detta har jag sedan en tid tillbaka kännt mig något bättre. Men sedan kommer det alltid en sån där sovdag när det inte blir något gjort. Idag har det varit en sådan dag. Sovit,sovit och sovit. Hoppas på en bättre morgondag.
Kram

ANNONS
Av Anette Åkesson - Tisdag 13 mars 22:43

Blundar , slappnar av det är tyst runt omkring mig förutom den där kranen som droppar och sitter i mitt högra öra.
Suck! Väldigt irriterande ljud när man inte orkar med ljud. Och definitivt ett sådant monotont ljud.

Åkte på en dunderförkylning som pågått i cirka 4 veckor. Vilket tryckte mig åter i botten. Har ingen ork över huvud taget.

Det jag upplevt på sista tiden är ljuset. Särskilt när det är snö på marken. Bär solglasögon när jag går ut och när jag kör bil. Det underlättar lite.

Idag när jag tog ett varv runt huset fann jag snödroppar. Det kändes bra. Att stanna upp och och titta på dessa små vita blommor samtidigt hör jag ån som brusar och några fåglar som blev skrämda av min närvaro.

Är trött och ska försöka få min kran att sluta droppa eller det kanske kan vara sövande. Vi får väl se!

Sov gott dröm sött!
Kramar

ANNONS
Av Anette Åkesson - Torsdag 1 feb 23:38

Ja vem ska göra det?
Att vara den som alltid tröstat andra funnits där för andra och aldrig själv bett om tröst eller hjälp.
Att ha en helt fantastisk make och likaså barn är inte alla förunnat. Så tacksam att de finns där för mig när jag blir det där lilla knyttet .
Att jag har vänner som gör mig varm i hjärtat. Igår fick jag en fantastiskt knippe tulpaner och idag en ängel stans.

Varit några jobbiga dagar. Försökt lite för mycket,fullmåne och idag skulle mamma fyllt 70 år. Var på graven med underbar ängel som värdens bästa florist gjort. Blev alldeles tagen. Blåste en del vilket det oftast gör på en kyrkogård men det var så fint ändå den stunden.

Efteråt tog jag en lång promenad med hundarna. Så skönt. Väl hemma en snabb dusch för att sedan totalt slockna i soffan och sov några välbehövliga timmar.

Ikväll en liten runda till grannen som hade alpnäring demo. Mycket stoj och stim runt om av glada lekfulla barn. Men svårt att koncentrera sig . Hjärnan på högvarv. Men att fått tömma den genom att skriva av mig så börjar "getingboet" att lugna ner sig.

Sov gott!

Av Anette Åkesson - 30 december 2017 12:10

Efter att fått en strimma ljus i min tunnel och funnit en fungerande form för mig. Så kom tankarna på då kanske jag orkar det också och det och.....
Pang så rasade jag ner i den svarta tunneln. Huvudet orkade ingenting. Sov och sov och sov. Och att då inse att det snart är JUL fanns inte på världskartan. Men efter mycket om och men kom advent och julsaker fram. Dottern hjälpte mig att baka saffransbullar med mandelmassa i och lussekatter. Sen fanns inte orken till mer.
De flesta julklapparn ordnade maken mitt allt i mitt kaos.
Älskar verkligen julen. Alla tomtar, ljus ,träffa släkten och lyssna på ljuvliga jul sånger med mycket tänkvärda texter.

Så nu blir det till att börja om men i saktare hastighet så att jag åter kan se ljuset i tunneln.

Var rädda om varandra.
Puss och kram

Av Anette Åkesson - 11 oktober 2017 23:19

En stor och kanske svår fråga,tycker jag.
Tror att det finns lika många svar som människor och inget är rätt eller fel.
Att stanna upp och ställa sig frågan är nog inte så dumt. Tänker att det säkert blir olika svar beroende på sinnesstämning just där och just då. Och säkert blir svaret olika beroende på vilken fas man är i livet.

Så hur tänker jag i denna fråga?...
Jag tänker... jag är avlad av mina älskade föräldrar så grunden till min plattform har jag fått av dem . Att älska och bli älskad och accepterad för den man är ,känner jag är en del av svaret.

Tänker kanske mer på vad som inte är meningen med livet....
Det kan inte vara meningen att man ska jobba,vara sin arbetsgivare tillgänglig 24 timmar om dygnet,att finnas till för vänner och släktingar lika mycket...

Men dygnet har bara 24 timmar hur eller hur.

Tänker också att det finns en mening med allt men det gäller att finna den meningen. Och det kan dröja länge innan den polletten trillar ner.

Som sagt var en stor och kanske svår fråga. Lite tankar från hur mitt huvud tänker just nu. De här surrat i huvudet i flera dagar så nu kan jag släppa taget om det för denna gången!

Puss o kram

Av Anette Åkesson - 27 september 2017 22:40

.....en luftballong ska få plats i en liten ärta. Så känns det som i huvudet ibland.
Ätran spricker och getingarna surrar hejvilt.
Just där och då måste jag blunda och dra några djupa andetag för att kunna frigöra getingarna.....

Har varit så där omåttligt trött en tid. Sovit både förmiddag och eftermiddag. När jag var hos psykiatri sjuksköterskan i slutet av augusti bestämde vi att jag skulle ut och röra på mig i ca 30 minuter varje dag,Vilket jag varit och om det är därför tröttheten ökade vet jag inte.
Var åter hos sköterskan igår. Och det är så gott att prata av sig en stund. Men vägen dit var krokig. När jag kört en bit stod en timmerbil uppställd på vägen så jag fick vända och köra en annan runda till stan. Vilket kaos det blev huvudet. Hade nog kunnat somna i hennes fåtölj. Vilade några minuter i bilen efteråt så jag kunde ta mig hem.

Dagens promenad blev lite längre men det var ljuvligt ute. Så idag har jag sovit 1,5 timme x2. Blev en liten runda till blomsteraffären för lite inköp. Ikväll åt vi våfflor. Så gott.

Nu drar John Blund i ögonen

Sov gott dröm sött.

Nattizen

Av Anette Åkesson - 13 september 2017 23:19

Igår gjorde jag något jag aldrig gjort förut....
Stuvade in båda hundarna i bilen och utan att hundra veta vart jag skulle,körde jag mot Nöbbele och där tog jag mig fram på småvägar och fann en ljuvlig badplats mitt ute i ingenstans.
Hittade ingen speciell promenad stråk utan vi gick utmed vägen. Bara skog runt om. Men ny skog för mig. När jag ska gå en lite längre runda själv med hundarna är jag så less på våra promenad stråk här hemma. Så att köra iväg och finna nya ställen blir det mer av.
Efter att promenerat i ca 45 minuter satte jag mig på en bänk och njöt av vattnet och stillheten runt om mig.
Kände mig så nöjd av att utfört detta....
När vi kom hem gick jag i däck och sov en lång stund. Men glad att jag genomförde det, att välja rätt väg eller nya vägar är inte lätt. Men känns det rätt följ vägen....

Önskar nu att jag funnit rätt väg och att jag kan följ den!

Kvällarna mörknar tidigt nu så kvällarna njuts med mycket tända ljus.

Kramar

Av Anette Åkesson - 8 september 2017 21:22

Tro
Att våga tro,tro på sig själv vågade jag inte tro på för bara några veckor sedan. Läkare,psykolog har sagt du kommer bli bra,du kommer att kunna skratta igen men det tar tid! Och nu börjar jag efter 20 månader tro på dem. För någon vecka sedan hade jag ett skratt anfall så tårarna rann och det kändes så skönt!

Hopp
Att våga hoppas på att det börjar gå framåt.
Hopp om en framtid i ett lugnt tempo.
Hopp om att inte kliva på karusellen.
Hopp om att säga NEJ till saker.
Hopp om att göra det som känns bra för mig!

Kärlek
Du underbara make som funnits/finns vid min sida. Utan din kärlek hade det inte gott en enda dag.
Älskade barn som funnits där när jag inte haft kraft eller ork. Underbara vänner som sänt mig små medelanden då och då på olika sätt. Att ha så mycket kärlek runt sig när man som jag mått så dåligt är en fantastisk känsla!

Så våga tro, hoppas och ta/ge kärlek. Det får ta tid att inse men jag är en god bit på väg!

Sköt om er alla!
Kramar

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se