.....en luftballong ska få plats i en liten ärta. Så känns det som i huvudet ibland.
Ätran spricker och getingarna surrar hejvilt.
Just där och då måste jag blunda och dra några djupa andetag för att kunna frigöra getingarna.....

Har varit så där omåttligt trött en tid. Sovit både förmiddag och eftermiddag. När jag var hos psykiatri sjuksköterskan i slutet av augusti bestämde vi att jag skulle ut och röra på mig i ca 30 minuter varje dag,Vilket jag varit och om det är därför tröttheten ökade vet jag inte.
Var åter hos sköterskan igår. Och det är så gott att prata av sig en stund. Men vägen dit var krokig. När jag kört en bit stod en timmerbil uppställd på vägen så jag fick vända och köra en annan runda till stan. Vilket kaos det blev huvudet. Hade nog kunnat somna i hennes fåtölj. Vilade några minuter i bilen efteråt så jag kunde ta mig hem.

Dagens promenad blev lite längre men det var ljuvligt ute. Så idag har jag sovit 1,5 timme x2. Blev en liten runda till blomsteraffären för lite inköp. Ikväll åt vi våfflor. Så gott.

Nu drar John Blund i ögonen

Sov gott dröm sött.

Nattizen

Igår gjorde jag något jag aldrig gjort förut....
Stuvade in båda hundarna i bilen och utan att hundra veta vart jag skulle,körde jag mot Nöbbele och där tog jag mig fram på småvägar och fann en ljuvlig badplats mitt ute i ingenstans.
Hittade ingen speciell promenad stråk utan vi gick utmed vägen. Bara skog runt om. Men ny skog för mig. När jag ska gå en lite längre runda själv med hundarna är jag så less på våra promenad stråk här hemma. Så att köra iväg och finna nya ställen blir det mer av.
Efter att promenerat i ca 45 minuter satte jag mig på en bänk och njöt av vattnet och stillheten runt om mig.
Kände mig så nöjd av att utfört detta....
När vi kom hem gick jag i däck och sov en lång stund. Men glad att jag genomförde det, att välja rätt väg eller nya vägar är inte lätt. Men känns det rätt följ vägen....

Önskar nu att jag funnit rätt väg och att jag kan följ den!

Kvällarna mörknar tidigt nu så kvällarna njuts med mycket tända ljus.

Kramar

Tro
Att våga tro,tro på sig själv vågade jag inte tro på för bara några veckor sedan. Läkare,psykolog har sagt du kommer bli bra,du kommer att kunna skratta igen men det tar tid! Och nu börjar jag efter 20 månader tro på dem. För någon vecka sedan hade jag ett skratt anfall så tårarna rann och det kändes så skönt!

Hopp
Att våga hoppas på att det börjar gå framåt.
Hopp om en framtid i ett lugnt tempo.
Hopp om att inte kliva på karusellen.
Hopp om att säga NEJ till saker.
Hopp om att göra det som känns bra för mig!

Kärlek
Du underbara make som funnits/finns vid min sida. Utan din kärlek hade det inte gott en enda dag.
Älskade barn som funnits där när jag inte haft kraft eller ork. Underbara vänner som sänt mig små medelanden då och då på olika sätt. Att ha så mycket kärlek runt sig när man som jag mått så dåligt är en fantastisk känsla!

Så våga tro, hoppas och ta/ge kärlek. Det får ta tid att inse men jag är en god bit på väg!

Sköt om er alla!
Kramar