Igår var det då dags att ta farväl av en vän till familjen!
Begravning frestar alltid på med tårar som rinner och huvudvärk på det.
Men vi fick höra underbar solosång och prästen talade så vackert om vår vän.

Solen sken och det är nog första gången jag inte står på en kyrkogård och fryser så jag håller på att skaka sönder och samman.

Efter ett tårfyllt farväl åkte vi hem. Eftersom vi skulle iväg på kvällen orkade jag inte med minnesstunden efter begravningen.
Åt lite och jag däckade i soffan med huvudvärk....

Jag låg och slumrade lite fram och tillbaka.
Öppnar upp Facebook och får syn på min kusin dotters inlägg " jag lever å mår bra" vad sjutton nu tänkte jag och skrolla ner och får se inlägg om den fruktansvärda terrorattack som varit i Stockholm.

Man blir så ledsen och förtvivlad...
När ska det sluta...
Det kryper med stormsteg närmare och närmare....
Det är ju inte längre frågan om utan när/var händer det nästa gång....
All kärlek till alla som drabbats på ett eller annat vis.

Maken och jag kom i alla fall iväg till Växjö för att träffa mina kusiner på pappas sida och äta en god bit mat.
Av 9 kusiner kom 7. Vi skulle varit 8 men en blev fast i Stockholm då alla tåg ställdes in. Och en kunde inte.
Men vi som träffades fick en fin kväll med många minnen från barndomen och Goa skratt.
Det var så lugnt och skönt inte mycket människor så man kunde prata utan att behöva skrika till varandra.

Det kändes ändå bra att vi fick avsluta en dag som började så mörk med ljus i sinnet.

Idag har det blivit en återhämtnings dag. Mycket vila och sovstunder.
Men kände att det var så mycket som bubblade i huvudet som jag behövde skriva av mig!

Sov gott alla! Och ta hand om er

Kram kram

Åh bästa Sven - Erik i sven-ingvars har släckt sin låga här på jorden och tänt en stjärna på himlen.
Så mycket bra musik de spelat in. Har varit och dansat till dem flera gånger.
Skönt att man kan fortsätta lyssna på musiken ändå.

Igår var en riktigt toppendag jag kände mig glad och huvudet satt ihop med resten av kroppen. En känsla jag inte känt på kanske 1 1/2 - 2 år.Jag var på lönesamtal vilket vi gjorde under en promenad i solen och sedan var vi på uppföljning samtal efter stresshantering kursen och pratade. 2 korta möten efter varandra....
Visst var jag mosig i huvudet igår kväll så det blev soffan och jag.

Men tröttheten kom idag. Vi åkte och handlade på morgonen. När vi kom hem stöp jag i soffan och sov i 2 timmar.
Vår ute och spatserade lite i trädgården för att sedan slumra 1 timme till.

Ikväll blev det tacomys och nu går ögonen i kors....
Men det är så skönt att skriva av sig när hjärnkostymen är för trång.

Kram till alla stjärnor ???

Har avslutat stresshantering kursen och har fått många verktyg att tänka på...
* viktigt med återhämtning
* avslappning och andningen
* vad mår jag bra av
* släppa taget om mina "nötter"
*tips på bra böcker

Men framförallt så har det gett så mycket att få prata med andra i samma situation.
Att de som höll i kursen verkligen förstod vad vi pratade om.

En av tjejerna på kursen och jag har setts på en fika och prat. Vi upptäckte att vi hade mycket gemensamt. Och jag minns inte när jag sist skrattade så hjärtligt flera gånger!

Känns som om jag börjar se ljuset i tunneln om än långt borta blir det lite ljusare för varje månad. Och det känns riktigt bra!
Tänker på skorpan i Bröderna Lejonhjärta :
"Jonathan jag ser ljuset,Jag ser ljuset.........

Har under veckan som gott lyckats sy 2 gardinkappor och 2 kuddfodral av tyget som legat i över 2 månader och tittat på mig....

Gott en liten inspektion runda i trädgården och det är en hel del knoppar på gång.

Låt ljuset brinna !

Kramar

En livslåga har slocknat här på jorden och en stjärna tänts på vår himmel

Vi nåddes ikväll av beskedet om att en bekant till familjen somnat in.
Gudarna ska veta att livet är inte rättvist....

Ett ljus tändes och tankarna går till familjen

Huvud värk innan idag efter många tankar och funderingar som jag måste släppa i nuläget för att inte trilla bakåt.

Nu ska jag försöka somna fort för i morgon förmiddag blir det en trevlig fikaträff med den bästa.

Var rädd om varandra

Tog mig en lite längre promenad i torsdags. I fredags låg jag ganska utslagen och som ett brev på posten ont av magkatarr....

Har ju petat i mig en del mediciner nu när jag varit förkyld så det var väl igentligen väntat. Så filmjölk har varit det som gällt.

Men trots det kunde jag följa med och äta på restaurang och vara på konsert och lyssna på Jerry Williams. Öron fullproppade med hörselproppar så att det minskade ljudnivån.
Att den mannen orkar...

Och igår när jag tittar ut snöar det. VAA...
Det var ju vår och snödroppar i förrgår.

Känt mig mycket trött och sliten idag.
Blev en liten runda ute så hundarna fick rusa av sig i snön. De tyckte att det var jätte skoj. Jag hade klart mig utan......

Vila en stund till innan matfix.

Kram kram

"Minnet jag har tappat mitt minne,det finns inte här inne, jag vet inte vart det är........"

Det går åt mycket energi till att minnas. Det jobbiga är när jag ex står vid diskbänken vänder mig om och helt plötsligt står och har öppnat städskåpet och söker vad det var jag skulle hämta...

Jag frågar övriga familjen vad tror ni att jag skulle hämta???
Du är inte i fel skåp svarar dottern. Skafferiet är i skåpet jämte öppnar det och jag har jag tur kommer jag på vad jag skulle hämta.....

Äntligen börjar även förkylningen ge med sig. Har verkligen inga krafter att vara förkyld så nu känns det som att börja om från början med det lilla jag byggt upp.
Kämpa,kämpa...

Nu se klart en film innan jag välkomnar John Blund.

Ta vara på varandra!

Kram

På förra veckans stresshantering kurs talade vi om relationer.
-relationer man mår bra av
-relationer man mår mindre bra av men som man kanske måste ha i sitt liv ändå.
-relationer som man inte mår bra av.

Det här har snurrat mycket i mitt huvud.

Relationer jag mår bra av är min underbara familj , våra hundar och bästa vännen som får mig med på promenader och fika pratstunder.

Just nu kan jag inte säga att jag har någon relation som jag måste ha och inte mår bra av.

Relationerna som fanns i mitt liv och stal mycket energi försvann när jag blev sjuk. Och jag kan ju nu se att mitt förhållningssätt till dem var att jag gav dem lillfingret och de greppade båda händerna.
Besviken på att de inte finns där,självklart är jag det men samtidigt saknar jag dem inte heller.....

Idag vaknade jag till ett snöslask och snålblåst. Men det är väl så det ska vara?
Eller? Föredrar vårtecken.

I förrgår var det fint väder och jag hittade snödroppar i trädgården och fåglarna kvittrade. Helt underbart. Det vill jag har mer av.

Ta vara på varandra!
Och håll er till måbra relationer för det ska jag göra!

Kramen

...... annalkande fullmåne på det.
Behöver jag säga mer.......

Att ha känslan av taggtråd i halsen, ett betongblock på bröstet och på huvudet hosta och nysa på det är ingen hit.

Jag brukar inte gnälla över förkylning men nu gör jag det för det skickar ner mig i det svarta hålet i ilfart.
Ljuset jag börjat se låååååååååååååååååååååååångt borta har slocknat för tillfället.

Så just nu är min bästa vän snytpapper,halstabletter och värktabletter.

Och hundarna såklart som ligger nära mig och försöker ge mig värme.

Och samtidigt konstaterar jag att det är väldigt ljust ute. Tittar i kalendern och japp månen är på väg att bli full.....

Nu är värktabletterna intagna och jag hoppas på en stunds sömn.

Var rädda om varandra!